Johanna

Ingen innebandy på en hel vecka nu. Abstinensen kickar in. Men på måndag är det dags igen. Sjukt sugen på att lira är jag. Har till och med börjat sakna tjötet i bilen till Linkan. Ja, till och med Gäddas hetsiga tjat =)

I övrigt var jag och Fred på svampletartur i Rydsskogen idag, men här är förhållandena uppenbarligen inte lika gynsamma som på Brännskär. Så det blev ingen svamp, men vi tog med oss en julgran istället. Lika bra att vara ute i god tid eller? Nej det är faktiskt bara en liten gran, en sån man kan ha på bordet i en vas. Ja en lillajulgran som vi skulle säga hemma (men det fattar ju inte alla svenska här). Ärligt talat så hade jag kunnat ta med en större, det fanns ju så många att välja på! Men Fred menade att den inte får plats i bilen till Norpan. Och slutligen var jag väl tvungen att hålla med och inse att det inte blir mer än en liten gran iår. I och för sig är det ju mer gran än vi någonsin haft. Fast man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken för än har vi inte fått den till Norpan. Gunilla hävdar att alla barren kommer åka av i bilen, eller om en vecka. Men jag försöker hävda motsatsen. Så det återstår att se hur mycket vi har att pynta om en månad.

En veckas höstlov är sannerligen en vecka för lite. Skulle nog behöva en till. Men har ju lite andrum på jobbet då Motala och Monkan är och käglar med sina klasser i veckan. Heeela salen för mig själv! Jippi! Eller?

Så nu har nedräkningen till jullovet börjat, eller jag menar julen så klart. För det är ju nu som omvärlden växlar upp: julhets, pakethets, luciahets, julrevyhets, julmatshets, betygshets, snöhets, köldhets, underställshets, halkhets, mörkerhets, skrapa-bilen-hets, julstädningshets och julpyntsheds för att nämna några orsaker som får ens dagar att bli lite kortare och mycket stressigare.

Därav nedräkningen. Nu ska vi iväg och äta tapas i metropolen Skövde.

Tjingeling.