Börjar se slutet på allt plugg nu...
Opponering nästa vecka. Har inte riktigt börjat bli nervös än. Men lite grann. Fy tusan, har ju ingen aning om vad de kommer klaga på. Lite törn mot egot är det ju om de bara klagar på ett arbete man lagt ner 10 veckor på!
Sen försöker jag komponera ihop det sista historiearbetet. Kan väl inte påstå att det blir toppen. Men jag har ju lite tid till på mig. Sen är det bara ett fjuttigt arbete kvar i pedagogiken, sen är jag fri! Nu är det verkligen slut snart. Så svårt att fatta!
Igår var det sista innebandyträningen för denna säsong. Riktigt bra tempo, så mycket vilja på planen. Jag börjar redan känna av pressen. Att vilja prestera, att verkligen få chansen. Jag vet att den är minimal, näst intill obefintlig. Men förra säsongen kände jag samma sak. Och då fick jag ju till och med spela lite grann. Men hur liten chansen är kommer jag inte ge upp. Jag har väntat hela livet på den här chansen, hela livet. Jag har offrat allt för att få chansen. Ett litet bakslag eller två ska inte spela roll, det är det långsiktiga målet jag fokuserar på. Jag vet att det kommer bli tufft, både mentalt och fysiskt. Men samtidigt har jag all tid i världen att förbereda mig. Att träna. Och mentalt ligger jag nog några steg före många andra. Jag vet vad jag vill och vad som krävs för att få det. Det är så sjukt motiverande, det går knappt att beskriva alltså. Det ger mig ett sånt driv, och man känner sig nästan ostoppbar. Men sen vet jag ju att jag kommer ligga och gråta efter ett kasst träningspass. Men man måste lida för att kunna bli starkare...
Annars är våren här på allvar, och mina små planteringar börjar växa upp. Några citroner börjar bli stora och kiwisarna har kommit upp! Nu ska man bara fixa lite blommor tillbalkongen med.
Har blivit uttagen till Norr-Söder matchen i helgen också. Jag har aldrig varit på detta innan, men blev jätteglad att jag blev uttagen. Visst känner man sig uppskattad. Och GIH-kampen ska jag vara med i. Då får man lira järnet, shit vad kul det ska bli. Och partaj på kvällen. Så här i off-season är det partaj efter allt man gör känns det som=) Men det behövs för att man ska orka vara ordentlig resten av året.
Nej, nu ska jag ta tag i livet. Långpromenad med Fred idag. Vi ses ju varje dag, men allt plugg har gjort att vi knappt gör något tillsammans längre. Men det ska det bli ändring på!
Må gott i vårvädret!
/Johanna (eller mitt återanvända Ålands-alterego Jonna)
Sen försöker jag komponera ihop det sista historiearbetet. Kan väl inte påstå att det blir toppen. Men jag har ju lite tid till på mig. Sen är det bara ett fjuttigt arbete kvar i pedagogiken, sen är jag fri! Nu är det verkligen slut snart. Så svårt att fatta!
Igår var det sista innebandyträningen för denna säsong. Riktigt bra tempo, så mycket vilja på planen. Jag börjar redan känna av pressen. Att vilja prestera, att verkligen få chansen. Jag vet att den är minimal, näst intill obefintlig. Men förra säsongen kände jag samma sak. Och då fick jag ju till och med spela lite grann. Men hur liten chansen är kommer jag inte ge upp. Jag har väntat hela livet på den här chansen, hela livet. Jag har offrat allt för att få chansen. Ett litet bakslag eller två ska inte spela roll, det är det långsiktiga målet jag fokuserar på. Jag vet att det kommer bli tufft, både mentalt och fysiskt. Men samtidigt har jag all tid i världen att förbereda mig. Att träna. Och mentalt ligger jag nog några steg före många andra. Jag vet vad jag vill och vad som krävs för att få det. Det är så sjukt motiverande, det går knappt att beskriva alltså. Det ger mig ett sånt driv, och man känner sig nästan ostoppbar. Men sen vet jag ju att jag kommer ligga och gråta efter ett kasst träningspass. Men man måste lida för att kunna bli starkare...
Annars är våren här på allvar, och mina små planteringar börjar växa upp. Några citroner börjar bli stora och kiwisarna har kommit upp! Nu ska man bara fixa lite blommor tillbalkongen med.
Har blivit uttagen till Norr-Söder matchen i helgen också. Jag har aldrig varit på detta innan, men blev jätteglad att jag blev uttagen. Visst känner man sig uppskattad. Och GIH-kampen ska jag vara med i. Då får man lira järnet, shit vad kul det ska bli. Och partaj på kvällen. Så här i off-season är det partaj efter allt man gör känns det som=) Men det behövs för att man ska orka vara ordentlig resten av året.
Nej, nu ska jag ta tag i livet. Långpromenad med Fred idag. Vi ses ju varje dag, men allt plugg har gjort att vi knappt gör något tillsammans längre. Men det ska det bli ändring på!
Må gott i vårvädret!
/Johanna (eller mitt återanvända Ålands-alterego Jonna)
Kommentarer
Trackback
